Subplot.
Here's what their neighbour, Anneliese Glaser, had to say about this:
Brigitta Surny (Nataschas mother) always complained about Natascha, she always spoke of her as if she was a problem child, but that was not the case at all. But Natascha never spoke badly of her mum, although we knew that she had a hard time with her.
Once Natascha stormed into the shop where I was working and hugged me and held me tightly for a minute. Then her mother came in, all red in the face and angry. When Natascha raised her head I saw that her eyes were all wet and her cheek was bright red- there was a hand imprint on it.
Environment.
Here's an extract from the book that proves my point:
Vienna. A city of romance, of suspence, of intrigue, history and glory. The imperial heart of the Habsburgs, the setting for Graham Greene's masterly post-war thriller The Third Man, the city of the not-so-blue Danube, Strauss waltzes and cream cakes that seem to make one put weight on simply by staring at them.
As I said, he makes Vienna seem so interesting. So interesting that you almost forget the terrible thing that actually happened there and the terrible thing that the story is about.
Girl in the cellar- characters
Natascha looked like any other ten year old at that time. Probably one of the cutest ten year olds I have ever seen. I wish I had her adorable fringe and chubby cheeks when I was her age. She was very quiet as a child, probably because of the hard childhood she had with a mother who didn't care about her at all.
By just looking at her kidnapper, Wolfgang Priklopil, he seems like every 40 year old you usually see. There's absolutely nothing special about him, but that's before you find out what he did.
My first impression of Natascha was that she seemed like the sweetest girl ever with a really big heart. Someone who would do anything for her friends.
I don't know what it depends on, but Wolfgang seems like a sick sick man. My guess would have to be that it depends on the fact that I know what he did. I have heard stories of how Natascha was extremely attached to him and she has never said a bad word about him but I still can't believe how you can do that to a child!
Göteborg
Jag tog den här bilden på en liten gata i Tynnered. Den såg extremt tråkig ut, varken huset eller sakerna runtomkring hade några roliga färger. När jag skulle välja ett objekt att klistra in så hittade jag bliden på flickan. Jag tyckte att hon såg så färgglad ut och jag blev helt enkelt glad när jag såg henne så jag valde att utnyttja det och försöka framhäva det ännu mer. Så jag gjorde bilden jag tog ännu tråkigare, jag gjorde den svartvit för att visa färgerna på flickan bättre. Hon lyser upp hela bilden trots den tråkiga bakgrunden och det var det jag ville visa. Jag blev nöjd med den, jag tror inte att det hade funnits fler sätt att göra bilden på, det här var helt enkelt så som jag hade föreställt mig. Jag tycker även att jag lyckades få fram den känslan, man förstår att flickan är mittpunkten med bilden, ögonen dras automatiskt till henne. Bilden säger även väldigt mycket. När jag tittar på den tänker jag att det kan vara helt grått runtomkring dig, det kan komma svåra tider men de blir vad du gör de till. Om du ser det positiva i saker och försöker göra det bästa av situationen kanske inte saker är så svåra ändå.
Respekt, komplettering.

På bilden ovan har jag försökt att rita upp min respekt-bild på nytt så bra som möjligt, jag har ritat upp de symbolerna jag kommer ihåg att jag hade med iallafall. Det jag är mest nöjd med är att jag på något sätt har lyckats koppla ihop symbolerna på bilden med varandra, de flesta iallafall. Det är enkla symboler men de säger och representerar ändå så himla mycket. Jag tycker att det var jätteroligt att få jobba med kollage och jag skulle gärna göra om det igen. Men nästa gång skulle jag försöka göra fler sammankopplingar. Kanske tillochmed försöka berätta en berättelse med hjälp av symbolerna och bilderna.
syskonkärlek

Den här bilden valde jag att rita upp när jag skulle illustrera en bild av boken jag läste på bästa sätt. Jag läste boken "syskonkärlek" av Katarina von Bredow som handlar om två syskon som blir kära i varandra. Det var väldigt självklart för mig från första början vad jag ville göra. I boken så börjar Amanda inse att hon älskar sin bror Ludvig när hon frågar honom om han kan posera naken framför henne så att hon kan måla av honom. Så det jag försökte göra var att rita av Ludvig så som jag tänker mig att han såg ut och hur jag tror Amanda skulle ha ritat av honom. Jag är väldigt nöjd med bilden, jag tycker att jag på något sätt har lyckats få in den rätta känslan och man kan verkligen tänka sig att det är just Amanda som har gjort bilden. Det jag hade kunnat göra bättre skulle ha varit att använda mer färger men jag var helt enkelt för rädd att det skulle förstöra enkelheten i bilden och att det inte skulle se verkligt ut.